nej!

Jag vill bara... att han ska sluta finnas så ofta i mitt huvud.
Jag älskar honom.
Inte mycket kan ändra på det just nu. Nu när jag är borta från hans nickname på msn så började jag nästan gråta. Stenen i magen kom tillbaka. Den obehagliga känslan. Jag vill bara vara i hans närhet. Hela tiden!
Fyfan, hur länge ska detta pågå?! ååh.
..nej ):

Du.

Jag har som 16åring fått för första gången uppleva hur det är att förlora någon som man helt galet älskar otroligt mycket. Hur man upplever chocken, timmarna efter, dagen efter och en vecka senare -känslan. Den är löjligt känslomässig och man känner verkligen nedbrytningen av kroppen sakta. Hur en person som sa att han älskade mej på dagen och gjorde mej till världens lyckligaste, till att sedan några timmar senare berättade det ofattbara i min värld just då. Att han inte skulle vara min längre utan försvinna från min närvaro, kanske föralltid.

Löjligt säger jag bara. Han fick allt och verka som vanligt när jag träffade honom 5 veckor senare. Återföreningen blev som jag hade tänkt mej, när vi stod där och kramades i säkert en kvart.. Vi gick hand i hand genom köpcentret för första gången och jag mådde så jäkla bra som det går. Jag var så stolt över att ha honom som pojkvän, han var så fin. Så när han berättade att han ville sova hos mej på fredagkväll så hade jag nått toppen till det lyckligaste man kan vara! Men ett men finns nästan alltid med. Senare berättade han att han skulle vara i Svedala under kvällen/natten var tvungen, för hans kompis fyller bara nitton en gång i livet. Jag blev så besviken att jag inte visste vad jag skulle göra. Men han gav mej den där söta blicken, så jag klarade inte av att bli arg på han.

Några timmar senare sitter jag där hemma med en kompis vid min sida och jag var ostoppbar. Jag kunde inte sluta gråta. Det ofattbara hade hänt mej, och jag hade aldrig varit olyckligare. Han hade berättat att han tyckte att vi hade glidit ifrån varandra och att det inte skulle fungera i fortsättningen eftersom vi knappt träffas. Jag föröskte verkligen stoppa det. Verkligen. Jag ville inte att han skulle prata mer, utan bara lyssna på mej. Mina positiva ord som jag försökte trycka in i hans huvud. Men han hade bestämt sig. Tyvärr.

Om jag inte hade haft mina otroliga vänner som stöttat mej och funnits där för mej så hade jag nog inte hittat glädjen igen. Iallafall hade det blivit jäkligt svårt iaf! Jag förlorade det största ljuset i mitt liv, för det var han. Jag är himla lyckligt lottad att jag den kvällen hade en nära vän där som åkte en lång väg hemifrån för att komma till en gråtandes vän. Även fast jag sa att jag redan hade en vän hos mej kom hon endå sent på kvällen och var hos mej över natten, Älskar dej<3 Tack även till dej Felle för du kom när jag behövde en vän. Även ni som har ringt mej och hört hur jag mår osv. Det betyder oerhört mycket .

Jag mår helt ärligt bättre nu idag, en och en halv vecka senare. Han dyker fortfarande upp i mina tankar, men jag försöker motarbeta dem. Alla fina minnen med den personen som var min vår 2009. Och jag hoppas att jag och Tobbe är vänner, för han är helt enkelt en person jag vill ha i mitt liv.
-Fan ta den dagen då jag ser han med en annan tjej..
                                                                                                                                                                          

 
  PussN/ Sara

bbaby (L'

Okej, sen jag kom hem har det varit skit, förrutom i lördags på dagen. Jag skulle lika gärna kunna åka upp till stugan igen. Men nej det ska jag inte. Det har jag bestämt. Jag kommer nog inte träffa min pojke på 2 veckor till :( ganska jobbigt, för det betyder  att jag inte kommer träffa han på över 7 veckor! helt sjukt... Men jag har tänkt på en sak och det är att i ibland får man gå igenom tuffa grejer i livet, det kan endå vara bra för framtiden att förbereda sej på sånt. Tänk sen när jag får träffa han igen, hur dubbelt underbart det kommer att bli att se hans ansikte igen.
Men detta är tufft, eftersom han betyder så otroligt mycket för mej. Han är något av det bästa som hänt mej, så det är inte så konstigt att jag är desperat, haha!

Jag är så otroligt glad över att jag har honom, han gör några fel ibland-som jag inte gillar, men vafan, ingen är perfekt :D Han e min lille älskling<3 och........ JAG SAKNAR HONOM SÅ HIMLA MYCKET! .. menmen, den som väntar på nåt gott, väntar aldrig för länge'

                                                                                                                                                                Puss
N/Sara

sdfghjklfc

People changes, things goes wrong, shit happens, life goes on

grr..

Jävla skit piss.!


Jag träffade inte honom idag :((


Himma!

Hejsan Bloggen!
Jag har inte skrivit på ett tag och det beror på att internetet inte har funkat sådär jättebra uppe o vår stuga, men jag är ingen direkt datanörd på sommarn.. tur det!

Vi var hos vår underbara Nadia idag, alltså Emma,Jag och Angelica. Hon fyllde ju 17 för ett tag sedan, så vi har inte kunnat träffas tidigare så det blev idag :) Vi 3 hade planerat att överraska henne så Emma hade pratat med Nadias mamma innan så allt var helt planerat.. Så där stod yrvakna Nadia som var beredd att fly vilken sekund som helst för hon trodde ju att det var inbrott i huset när hon hörde någon låsa upp dörren och trippa in.. haha (: 
 
  -haha underbara du :) snacka om överraskad !

 - Fullspäckad dag! ;p haha, studsmatta<3

 - åh vi e grymmast på att grilla...

 - kram <3

 - Vi hjälpte att fixa till nadian innan hon blev upphämtad för fest:)  

- De 4 musketörerna (L''


Myspys dag, Imorgon blir det att träffa älsklingen som jag inte har sett på en månad.. :O

P.s Längtar till MLMfestivalen ;)
                                                                                                                                                                  Puss
N/ Sara

RSS 2.0